"Arvssynden" - Hur ska man beskriva det???
Frågaprästen:
Läran om arvssynden måste alltid ses i samband med läran om återlösningen genom Kristus. Vi känner alla till den dramatiska berättelsen i Bibeln om Adam och Eva och hur de avvisade Gud och hans kärlek. Människan valde att lita mer på sig själv än på Gud och Guds plan. Att avvisa Gud och vägra ta emot hans kärlek är syndens kärna.
Arvssynden innebär att människan är skadad av Adams och Evas överträdelse. Vi har inte den ursprungliga heligheten och rättfärdigheten Gud ursprungligen skapade i människan.
Katolska Kyrkans Katekes (418) beskriver att arvssynden gör oss människor försvagade i motståndskraften mot att synda och vi är underkastade okunnighet, lidande och dödens herravälde. Den här försvagade motståndskraften mot att synda kallas begär. Vi är lättlurade, skulle man kunna säga. Framför allt är vi duktiga på att lura oss själva att vi kan bäst och vet bäst och inte behöver Gud. Arvssynden innebär inte att vi idag bär skuld och ansvar för det Adam och Eva gjorde. Mitt ansvar är för de synder jag själv gör i mitt liv.
Men, Gud skickar sin son Jesus Kristus till oss för att rädda oss från arvssynden. Han är vår vän och han som frälser oss från syndens makt över vår natur. Arvssynden kallas därför också felix culpa, salig skuld, för att det är den skulden som gjorde att Gud genom sin oändliga kärlek till oss också sänder oss Jesus som räddar oss från den.
Vi katoliker ser Kristus som den som löser oss från våra synder. Det är Jesus Kristus som ser till att vi inte längre bär på synd, inte vi själva.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar