Söndagsskolefråga


Fråga: Vad hette vår första Påve?
Svar: Ordet påve kommer ursprungligen från latinska ordet "papa" som betyder fader och är benämningen på biskopen av Rom, men framförallt på kyrkans högsta ledare. Apostel Petrus var den första biskopen av Rom (Påven). Jesus själv anförtrodde kyrkan till Petrus: "Du är Petrus, Klippan, och på den klippan skall jag bygga min kyrka" (Matt 16:18)

Gud - Vänskap

Vara vän med Gud
När du älskar någon vill du vara tillsammans med den människan. Du vill att hon eller han ska vara lycklig. Gud är inte annorlunda. Centrum i vår katolska tro - och det som kristen moral bygger på - är att Gud älskar oss och önskar oss allt gott. Gud vill faktiskt dela sitt liv med oss! Gud vill vara vår vän. Det är många som inte tänker sig Gud på det sättet, men så är det. Från det allra första ögonblicket av livet - alltså redan i livmodern - kallar Gud oss att vara hans vänner.

Han inbjuder oss till ett liv i lycka, till att leva nära honom. I bibeln talar Gud om för oss att vi är skapade till hans avbild (1 Mosebok 1:26-27). Vi är kallade att vara hans folk ( 2 Mosebok 6:7) och hans lag har skrivits i våra hjärtan (Jeremia 31:33).

Det största tecknet på Guds vänskap är Jesus. Djupast sett är Jesus "Guds vänskap personifierad". Vänner vill vara tillsammans och dela varandras liv. I Jesus Kristus går Gud in i världen, blir människa, delar vår historia. Därför är Jesus vännen framför alla andra.

Katastrof


Fråga: Varför låter Gud så många hemska katastrofer inträffa?

Svar:
  • Sedan tidernas början är det en normal mänsklig reaktion att tro att en katastrof är ödesbestämd eller att det är ett slags straff: Man tror att offren eller deras närmaste eller förfäder är drabbade av olycka därför att de har felat. Men det kristna budskapet är ett annat: det gäller att kämpa mot olyckan med alla till buds stående medel.

Kan människan verkligen motverka sådana katastrofer?

  • Tyvärr inte alltid. Men man kan försöka utveckla tekniker som varnar på förhand inför hotande olyckor och man kan undvika att bygga fel och för mycket i hotade områden… Bibeln uppmanar oss att inte acceptera ett bestående tillstånd som vi inte kan göra något åt, utan att ta ett steg vidare.

Därför skulle det vara fel att koppla samman dessa dramatiska händelser med en gudomlig vrede gentemot syndare?

  • Evangeliet förbjuder oss att tänka på så sätt. Historien om det sammanstörtade tornet i Siloa i Lukasevangeliet (Luk 13) visar att Jesus tydligt avvisar tanken att offren var större syndare än andra invånare i Jerusalem. Det rör sig om en olyckshändelse oberoende av personlig skuld. Även om människor spontant frestas att se naturkatastrofer som uttryck för gudomlig hämnd, så hindrar oss evangeliet från ett sådant synsätt. Det betyder inte att offren var skuldfria, men de var inte mer skyldiga än andra.

Hur kan tron förklara det?

  • Den kristna tron ger ingen förklaring. Det är en olyckshändelse som inträffar. Den enda kristna reaktionen som motsvarar Guds budskap är att försöka råda bot på konsekvenserna. Man måste absolut undvika förklaringar, som är ett sätt att slippa ifrån uppgiften… Leder våra reaktioner till att vi står emot, enade, eller till att vi blir fatalister? Om vi reagerar med att känna maktlöshet, är vi på fel väg. Att tro att en sådan olycka är en del av Guds plan är fel.

Men var är då Gud? Han tycks vara frånvarande.

  • Gud handlar genom dem som kommer de lidande till undsättning, i den solidaritet som innebär att man svarar på deras behov, vare sig de är materiella, andliga eller emotionella… Gud handlar inte oberoende av människans förhållningssätt. Bilden av en Gud som handlar i avskild ensamhet tycks mig inte svara mot den Gud som uppenbaras i bibeln och särskilt i evangelierna. Jesus helade inte alla, men han gav makten att hela till dem som trodde på det liv han skänkte. Det handlar inte om, vad Gud gör för dem som lider, utan vad vi gör för dem. Vi måste komma ifrån tanken på ödesbestämmelse, förbannelse, skuld och straff.

Om Kallelser


Kallelser

Gud har kallat var och en av oss till att tjäna honom på ett speciellt sätt. Vi talar om detta som vår kallelse. Vi lever ut vårt kristna liv, vårt moraliska liv, genom den kallelse som är just vår. Av tradition talar kyrkan om 4 kallelser:

1. Kallelsen till präst eller diakon
2. Kallelsen till klosterliv
3. Kallelsen till äktenskap
4. Kallelsen till livet som ensamstående


Att säga JA till en kallelse är inte samma sak som att välja ett visst yrke. En kallelse innebär att vi kallas till ett särskilt sätt att leva på, till ett liv där vi i kärlek tjänar Gud och våra medmänniskor.

Stöd Påven!


Underteckna brevet som stödjer påven Benedikt XVI genom att gå in på:

http://www.soutienabenoitxvi.com/index.php?lang=sw

Brevet som du kan underteckna kommer att skickas till Den Heliga Stolen, och går ut på att samla alla katoliker som vill stödja påven inför mediernas våldsamma angrepp.

Bibel + vetenskap = svar

Religion och vetenskap

De två mest kända skapelseskildringarna kan vi läsa på bibelns allra första sidor. I den första berättelsen skapar Gud hela jorden på sex dagar (1 Mos 1:1-2:4). I den andra börjar Gud med att forma människan av jord och skapar sedan naturen och djuren (1 Mos 2:5-25).

Var det så här det gick till när jorden skapades? Det stämmer ju inte så bra med det vi har fått lära oss i skolan. Kan det då vara sant? Det beror på vad vi menar med sanning. Bibeln är ingen naturvetenskaplig uppslagsbok. Vi får inte veta hur världen skapades i naturvetenskaplig mening. Om vi läser Skapelseberättelserna bokstavligen kan det uppstå svårigheter.

Skapelseberättelserna ska inte sättas emot naturvetenskaplig forskning om jordens uppkomst. Darwin, som forskade i evolutionsläran skrev:
Jag har aldrig förnekat Guds existens. Jag tror att evolutionsteorin mycket väl kan förenas på ett harmoniskt sätt med tron på Gud som en personlig skapare.

Däremot säger oss skapelseberättelserna något som vetenskapen inte kan ge människor svar på:
* Vad det innebär att vara människa
* Vad som är meningen med livet

* Vad som är Guds vilja med sin skapelse

Vetenskap och religionen utesluter inte varandra, de kompletterar varandra eftersom de ger svar på olika frågor. Lite förenklat kan man säga att vetenskapen svarar på hur-frågor (t.ex. hur uppkom växterna?) medan religionen svarar på varför- frågor (t.ex. varför existerar vi?).